Nausea, oh sweet nausea.
Ja, vilken jävla röra det kan bli.
Går inte en minut utan att jag tänker och oroar mig käre far. Även om jag vet att du överlever med gott mod så oroar jag mig varje sekund.
Det hjälper inte. Inte på jobbet, inte på fritiden, inte någonsin. Jag kommer inte sluta oroa mig förrän du är på benen igen.
På toppen av det här så (givetvis) är känslorna både hit, dit, framåt och tillbaka.
Jag har inte ens orken att reda ut vad som är rätt och fel längre, det som blir, blir helt enkelt. Finns inte plats att tänka på det.
Helt enkelt, på några få dagar så har hela min värld blivit vänd uppochner, och av alla människor, så kan faktiskt inte ens jag hitta ord.
Det är väldigt sällan.
Så pass sällan att det aldrig hänt innan.
Fyfan vilken jävla röra.
Apa, out.
Går inte en minut utan att jag tänker och oroar mig käre far. Även om jag vet att du överlever med gott mod så oroar jag mig varje sekund.
Det hjälper inte. Inte på jobbet, inte på fritiden, inte någonsin. Jag kommer inte sluta oroa mig förrän du är på benen igen.
På toppen av det här så (givetvis) är känslorna både hit, dit, framåt och tillbaka.
Jag har inte ens orken att reda ut vad som är rätt och fel längre, det som blir, blir helt enkelt. Finns inte plats att tänka på det.
Helt enkelt, på några få dagar så har hela min värld blivit vänd uppochner, och av alla människor, så kan faktiskt inte ens jag hitta ord.
Det är väldigt sällan.
Så pass sällan att det aldrig hänt innan.
Fyfan vilken jävla röra.
Apa, out.
Kommentarer
Trackback
